WHAT'S YOUR TAKE ON FEMINISM?

Idag tänker jag på Gudrun Schyman och hur jobbigt det måste vara att hela tiden möta människor som raljerar, ifrågasätter, provoceras av samt i många fall hånar F! och deras politik. Jag undrar varifrån Schyman får sin energi att överhuvudtaget bemöta kommentarer som:

"Ditt parti är nästan utraderat efter riksdagsvalet med endast 0,4%. Jag tror att svenska folket har genomskådat feminismen. Vad tror du?" (Ids) 

Eller: 

"Varför pratar man inte bara om JÄMSTÄLLDHET mellan könen? Feminism låter som att kvinnor är bättre och män är sämre". (Snark)

(Nanna Johansson)

Det måste verkligen kännas som att stå och trampa i en gyttjepöl av idioter samtidigt som man skriker rakt i ansiktet på någon som varken hör eller förstår. Min strategi i ett sånt läge hade med stor sannolikhet gått ut på att lägga mig och stirra in i en vägg. Gråta en skvätt och tänka att ingen förstår mig. Även fast Schyman är politiker och även fast det är hennes jobb att besvara frågor som dessa, blir jag sjukt imponerad av att hon bemöter idiotkommentarerna så som hon faktiskt gör. Det är en kraft som jag tycker om. Jag gillar det faktum att hon lika gärna skulle kunna lägga upp fötterna på bordet, tända en cigg och offentligöra sin avskedsansökan men istället väljer att pedagogiskt förklara varför F! behövs. 

Så, där jag hade svarat gyttjepölsidioterna att dra åt helvete svarar Schyman istället så här:

"Tvärtom tror jag, det är i feminismen som förändringskraften ligger. De flesta partierna i riksdagen har skrivit in feminismen i sina partiprogram men de utvecklar ingen konkret politik. Därför måste F! in. Det tog tid för Miljöpartiet att komma in också. Det är så när man vågar tänka nytt. Många försvarar det gamla."

Och på nästa fråga:

"Feminismen är själva analysen av hur det ser ut, kunskapen om att det är en maktfråga på en samhällelig nivå. Målet, det samhällspolitiska målet, är Jämställdhet. Det är viktigt att skilja på det. Det finns alltså inget feministiskt samhälle, bara feministiska reformer och förslag."

(Källa: Sveriges radio, "Chatt: Gudrun Schyman om feminism")

 Ergo: Jag kan aldrig bli politiker. Schyman är grym. Typ.